I slutet av april 1956 blev det kryckeståt för Kerstin (Kristina Margareta) och Knut Andersson i Björsjö. Snön låg fortfarande djup den 22 april.
Kryckeståt, eller kryckesresning, kallas en svensk tradition av uppvaktning i samband med lysningen (mycket vanlig i Dalarna). Beteckningen anspelar på att folkhumorn uttryckte det som att de förlovade ”ramlat ned från predikstolen” i samband med att lysningen lästs upp i kyrkan och nu behövde käpp och krycka.
Släktingar, vänner och grannar hugger tillsammans ned en gran och en tall. Dessa reses sedan vid entrén hos brudparet/brudparets föräldrars hus. Granen symboliserar kvinnan och tallen mannen.
Ritual för paraden
Några folkdräktsklädda kvinnor arbetar med lövning av brudparets initialer som ska sitta på kryckan, kryckeståten även kallad; det påminner om en majstång. Förridare till häst tågar ut på vägen. Sedan följer andra hästdragna vagnar med folk och vagnen med kryckan samt andra ridande och cyklister. Tåget kommer fram till gården med det blivande brudparet som står på förstukvisten och blir uppvaktade med presenter.
